Ur dansens historia
Den äldsta polskan
Synnerligen lite forskning har gjorts avseende "polska" som dans, något mer forskning dock när det gäller musiken. I serien Ur dansens historia, där jag försöker ge inblickar i de bakomliggande dansformer som gett upphov till de folkliga danser vi dansar i dag, har vi nu kommit till polskans bakgrund. Namnet polska antyder ju någon form av anknytning till Polen. Helt förvisso har vi haft täta kontakter med Polen under århundradenas lopp. Vi vet, att redan Gustav Vasa hade polska musikanter vid sitt hov redan på 1530-talet. Det kulturella utbytet med Polen blev ännu mer utvecklat med Gustav Vasas son Johan III och hans drottning Katarina Jagelonika och inte minst med deras son Sigismund, som ju var kung i både Sverige och Polen. Dock sägs inget i de historiska källorna från denna tid något om att man dansade eller spelade polska om man undantar notboken i Tyska kyrkans arkiv (se nedan). I Tyskland nämns dock redan på 1500-talet "Polnische Tänze". |
Information:Söndag 24 november kl 16.30 |
Den äldsta notbok, funnen i Sverige, som innehåller melodier till polskdans är daterat till 1595. Dansforskaren Ernst Klein menar dock att såväl dateringen som kopplingen till svensk danstradition är osäker då boken funnits i Tyska kyrkans arkiv i Stockholm.
I Per Brahes visbok från ca 1620 förekommer en Polensk dantz. Men då visboken tillkom under en av hans utlandsresor är även denna uppgift osäker.
I populärhistorikern Fryxells "Berättelser" citeras ett
uttalande från Gustav Vasas son, Karl IX,
"Därest I icke skaffar denna fattiga prästänka rätt, så varder betänkande därpå, att min käpp skall dansa polska på eder rygg".
Uttalandet antyder att polska dansen nu var tillräckligt känd i vidare kretsar för att kunna användas i en liknelse.
Nästa gång dansen polska nämns i skrift år 1651 om den lyriska poesin:
"Deras innehåll . . . måste vara en uppväckelse till fröjd och lustighet. Såsom till exempel kan däruti förhandlas om sköne trädgårdar, sött vin, sköne och artige jungfrur, ljuvlig skugga, konstige krumsprång och polenske danser, dödsens ringa skattande och mera sådant".
En strof i "Verköös slåtteröl" från 1680-talet, författat av W von Rosenfeldt, ger vid handen att dansen nu är vanligt förekommande även bland svenska allmogen:
"Därmed gick då an,
Bockfotspan, speld opp en visa,
Som vårt bygdfolk pläga prisa
Och ej någon la bochan.
Courant, simpel, minuetter
Passa ej för bondefötter,
Dock en polnsker dans ibland
kan väl brukas i vårt land."
Under 1700-talet finns det gott om belägg i litteraturen, vilket visar att dansen nu var tämligen allmän.
Vill man veta hur dansen utfördes så är emellertid de historiska källorna än mer knapphändiga. Av de musiknotationer som finns vet vi dock att dansen var flerdelad.
Under renässansen var det ganska vanligt att danser sattes ihop till en danssvit. Pavanen fick t.ex. Gaillarden som efterdans.
Polskan bestod av en inledande fördans som gick i jämn takt (2/4-dels takt för det mesta, ibland 4/4), en livligare efterdans i ¾-takt, proportio, som musikaliskt sett var en variation av första delen. Ytterligare en efterdans kunde läggas till, vanligen kallad serra (= såg). Många andra namn förekom också på efterdansen t.ex. "Käs' und Brot" och "Tillgift".
Någon gång under början av 1700-talet börjar även den första delen i danssviten att framföras i ¾-takt. Dansen behåller dock sin tidigare karaktär med en lugn och hövisk första del och en livlig efterdans. Namnet "Polonessa" på den första delen förekommer nu allt vanligare.
Redan på 1760-talet förekommer benämningen "Slängpolska" på dansen. Under 1700-talet är dansen så vanligt förekommande att den inte föranleder dansboksförfattare att närmare beskriva den - alla känner ju till den.
© 2002 Juno Boberg
Serien Dansens historia innehåller också sidor om:
Danser från medeltid och
renässans
Den engelska dansen under
1600-talet
Polskor i jämn takt
One-step
|
Se kalendariet för alla aktuella
tider! - Dansstuga med
instruktion - Även inaktuella länkar nedan! | |
| Första och andra söndagen varje
månad har vi sedan gammalt tangträning resp
barndanshus.
Övriga söndagar kl 16.30 - 17.45 ordnas på Skeppis ofta enklare dansinstruktion med lite olika inriktning. Till dess att terminens program börjar klarna får ni titta på
tidigare programpunkter här bredvid! |
Exempel på innehåll: Barndanshus Dans för yngre skolungdomar Danser från medeltid och renässans Dansstuga med instruktion Den engelska dansen under 1600-talet Den äldsta polskan Eurytmi. Folklig menuett Foxtrot Från polskeakut till Bingsjöpolska Grundlig och långsam utlärning av vanligt förekommande polskor. Jullekar vi minns. Kropp + musik = Dans !? Kvaddans (kedjedans till medeltida ballader) Långdanser och juldanser för alla Lär dig leda långdans samt någon enkel gillesdans Manligt dansande för män Olika Branleformer One-step Polkan på 1840-talet Polska för unga - Polska med video Polskeinstruktion på engelska (introduction to dancing the Swedish polska) Polskeintensiven. Polskor i jämn taktart Prova på argentinsk tango Provsmaka polskedialekter Schottisvarianter. Skapande dans. Sånglekar för vuxna Sörmländsk slängpolska Tangoträning Vad är eurytmi? |
Åter kalendariet
Åter folkmusikhusets
hemsida
Kontakta Folkmusikhuset!
Uppdaterad 2004-06-04
Arne Kjellman
