Ur dansens historia

Leider ist diese Seite bis jetzt nur auf Schwedisch. Google translate!

Ur dansens historia

Den äldsta polskan

Synnerligen lite forskning har gjorts avseende "polska" som dans, något mer forskning dock när det gäller musiken. I serien Ur dansens historia, där jag försöker ge inblickar i de bakomliggande dansformer som gett upphov till de folkliga danser vi dansar i dag, har vi nu kommit till polskans bakgrund.

Namnet polska antyder ju någon form av anknytning till Polen. Helt förvisso har vi haft täta kontakter med Polen under århundradenas lopp. Vi vet, att redan Gustav Vasa hade polska musikanter vid sitt hov redan på 1530-talet. Det kulturella utbytet med Polen blev ännu mer utvecklat med Gustav Vasas son Johan III och hans drottning Katarina Jagelonika och inte minst med deras son Sigismund, som ju var kung i både Sverige och Polen. Dock sägs inget i de historiska källorna från denna tid något om att man dansade eller spelade polska om man undantar notboken i Tyska kyrkans arkiv (se nedan). I Tyskland nämns dock redan på 1500-talet "Polnische Tänze".

Information:

Söndag 24 november kl 16.30
Folkmusikhuset, Skeppsholmsgården
Den äldsta polskan
Medverkande: Ingemar Skoglund och Juno Boberg

Den äldsta notbok, funnen i Sverige, som innehåller melodier till polskdans är daterat till 1595. Dansforskaren Ernst Klein menar dock att såväl dateringen som kopplingen till svensk danstradition är osäker då boken funnits i Tyska kyrkans arkiv i Stockholm.

I Per Brahes visbok från ca 1620 förekommer en Polensk dantz. Men då visboken tillkom under en av hans utlandsresor är även denna uppgift osäker.

I populärhistorikern Fryxells "Berättelser" citeras ett uttalande från Gustav Vasas son, Karl IX,

"Därest I icke skaffar denna fattiga prästänka rätt, så varder betänkande därpå, att min käpp skall dansa polska på eder rygg".

Uttalandet antyder att polska dansen nu var tillräckligt känd i vidare kretsar för att kunna användas i en liknelse.

Nästa gång dansen polska nämns i skrift år 1651 om den lyriska poesin:

"Deras innehåll . . . måste vara en uppväckelse till fröjd och lustighet. Såsom till exempel kan däruti förhandlas om sköne trädgårdar, sött vin, sköne och artige jungfrur, ljuvlig skugga, konstige krumsprång och polenske danser, dödsens ringa skattande och mera sådant".

En strof i "Verköös slåtteröl" från 1680-talet, författat av W von Rosenfeldt, ger vid handen att dansen nu är vanligt förekommande även bland svenska allmogen:

"Därmed gick då an,
Bockfotspan, speld opp en visa,
Som vårt bygdfolk pläga prisa
Och ej någon la bochan.
Courant, simpel, minuetter
Passa ej för bondefötter,
Dock en polnsker dans ibland
kan väl brukas i vårt land."

Under 1700-talet finns det gott om belägg i litteraturen, vilket visar att dansen nu var tämligen allmän.

Vill man veta hur dansen utfördes så är emellertid de historiska källorna än mer knapphändiga. Av de musiknotationer som finns vet vi dock att dansen var flerdelad.

Under renässansen var det ganska vanligt att danser sattes ihop till en danssvit. Pavanen fick t.ex. Gaillarden som efterdans.

Polskan bestod av en inledande fördans som gick i jämn takt (2/4-dels takt för det mesta, ibland 4/4), en livligare efterdans i ¾-takt, proportio, som musikaliskt sett var en variation av första delen. Ytterligare en efterdans kunde läggas till, vanligen kallad serra (= såg). Många andra namn förekom också på efterdansen t.ex. "Käs' und Brot" och "Tillgift".

Någon gång under början av 1700-talet börjar även den första delen i danssviten att framföras i ¾-takt. Dansen behåller dock sin tidigare karaktär med en lugn och hövisk första del och en livlig efterdans. Namnet "Polonessa" på den första delen förekommer nu allt vanligare.

Redan på 1760-talet förekommer benämningen "Slängpolska" på dansen. Under 1700-talet är dansen så vanligt förekommande att den inte föranleder dansboksförfattare att närmare beskriva den - alla känner ju till den.

Serien Dansens historia innehåller också sidor om:
Danser från medeltid och renässans
Den engelska dansen under 1600-talet
Polskor i jämn takt
One-step

Se kalendariet för alla aktuella tider! - Dansstuga med instruktion - Även inaktuella länkar nedan!

Första och andra söndagen varje månad har vi sedan gammalt tangträning resp barndanshus.

Övriga söndagar kl 16.30 - 17.45 ordnas på Skeppis ofta enklare dansinstruktion med lite olika inriktning.

Till dess att terminens program börjar klarna får ni titta på tidigare programpunkter här bredvid!

Exempel på innehåll:
Barndanshus
Dans för yngre skolungdomar
Danser från medeltid och renässans
Dansstuga med instruktion
Den engelska dansen under 1600-talet
Den äldsta polskan
Europeiska danser
Eurytmi.
Folklig menuett
Foxtrot
Från polskeakut till Bingsjöpolska
Grundlig och långsam utlärning av vanligt förekommande polskor.
Jullekar vi minns.
Kropp + musik = Dans!?
Kvaddans (kedjedans till medeltida ballader)
Långdanser och juldanser för alla
Lär dig leda långdans samt någon enkel gillesdans
Manligt dansande för män
Olika Branleformer
One-step
Polkan på 1840-talet
Polska för unga - Polska med video
Polskeinstruktion på engelska (introduction to dancing the Swedish polska)
Polskeintensiven.
Polskor i jämn taktart
Prova på argentinsk tango
Provsmaka polskedialekter
Schottisvarianter.
Skapande dans.
Sånglekar för vuxna
Sörmländsk slängpolska
Tangoträning
Vad är eurytmi?

Åter kalendariet
Åter folkmusikhusets hemsida

Upplysningar: Juno Boberg
Kontakta Folkmusikhuset!
Uppdaterad 2011-08-20
Arne Kjellman

Lyssna på vår telefonsvarare: 08‑411 99 88

Kurz über das kommende Programm:

Freitag 24. Februar Freitagstanz mit Konzert:
Carl-Erik Carlsson und Anders Larsson

Sonntag 1. April Kurs für Anfänger:
Tango aus Finnland .